Jag hade varit på sista teorin inför skoterkortet och

cyklade hemmåt. När jag kommer till Gtrönalid så e ju

isen såklart cphal. Så jag ramlar väl och vrider upp nyckelbenet

igen...

Och det var då om två timmar (16.00) jag skulle ha kört upp. Men såkart

inte jag ska vara hemma och dö medans alla lyckliga barn åker skoter.

buhu!

life goes on... and on...

ehh who am I kidding, it doesn't...

E man en Wanfors så är man, inget att göra åt.