Jag säger bara en sak; Wanfors!
Så jävla typiskt...
Jag hade varit på sista teorin inför skoterkortet och
cyklade hemmåt. När jag kommer till Gtrönalid så e ju
isen såklart cphal. Så jag ramlar väl och vrider upp nyckelbenet
igen...
Och det var då om två timmar (16.00) jag skulle ha kört upp. Men såkart
inte jag ska vara hemma och dö medans alla lyckliga barn åker skoter.
buhu!
life goes on... and on...
ehh who am I kidding, it doesn't...
E man en Wanfors så är man, inget att göra åt.
Kommentarer
Trackback
